Kategoriarkiv: Myndigheter

Tvärtom-metoden

För den som vill leva hälsosamt kan tvärtom-metoden vara ett alternativ, det vill säga att lyssna på industrins (och även Livsmedelsverkets) kostrekommendationer och sedan göra tvärtom.

Kostrekommendationer som kommer från kommersiella företag syftar främst till att öka deras vinster, och inte nödvändigtvis att göra folk friska och fria från mediciner. Om folk håller sig friska och smala, vem ska då köpa företagens bantningsprodukter, dietprodukter och alla dyra mediciner?

För att ta några exempel kan man titta på vilka kostråd som har publicerats på Pfizers webbplats: www.pfizerlife.co.uk. Anledningen till att valet föll på Pfizer är att en av Sveriges mest kända lobbyister för läkemedelsindustrin – professor Stephan Rössner – arbetar för just detta företag, men också en lång rad andra multinationella läkemedelsföretag. Det fanns många att välja på.

Det faktum att han arbetar för stora delar av läkemedelsindustrin framgår av jävsdeklarationen i Läkartidningen (nr. 38) från 2008-09-16:

Stephan Rössner: expert i Livsmedelsverket, vetenskapligt råd i Socialstyrelsen, ledamot av expertråd för Sanofi, GlaxoSmithKline, Roche, Abbott, Merck, Novo, föreläsningsarvoden/rese-bidrag från flera olika läkemedelsföretag för enskilda presentationer, stöd till enheten i kliniska prövningar från för närvarande Pfizer, Novo, Sanofi, Abbott, J&J, expert åt försäkringsbolaget if, konsult för Aftonbladets viktklubb.se och flera bokförlag.

Stephan Rössner arbetar alltså som professor med överviktiga patienter på Karolinska Universitetssjukhuset och arbetar samtidigt åt läkemedelsindustrin. Frågan är om han hellre säljer in mediciner till sina patienter, eller hellre ger bra kostråd som minskar behovet av mediciner?

Vad har då hans arbete givit för resultat? Stephan Rössner har själv medgett att: ”Det är inget mindre än 25 års massivt professionellt misslyckande.” Resultatet är inte oväntat eftersom han också har sagt saker som: ”Spring mer, ät mindre” och ”Det går bra att banta på hallonbåtar.”

För Stephan Rössners överviktiga patienter handlar det alltså om att svälta och träna sig smal, och samtidigt trycka i sig godis om man vill det. Så kan det låta när läkemedelsindustrins lobbyister arbetar med överviktiga patienter. Men Stephan Rössners arbete har åtminstone inte varit något misslyckande för läkemedelsindustrin som säljer mediciner som aldrig förr.

Pfizers kostrekommendationer

  • Pfizer rekommenderar bland annat frukt till diabetiker: ”In fact, grapes and bananas, like all fruit, make a very healthy food choice.

Frukt höjer som bekant blodsockret. Denna rekommendation syftar alltså till att få diabetiker att äta frukt, vilket därmed också medför ett större behov av mediciner. Vill man göra tvärtom undviker man alltså frukt.

  • Pfizer skriver också att diabetikern inte behöver undvika socker: ”Having diabetes does not mean you have to have a sugar-free diet.

Det är helt riktigt att man inte måste undvika socker, men vill man fortsätta äta socker blir man sannolikt tvungen att komplettera sin diet med mediciner. Vill man göra tvärtom skippar man alltså sockret helt och hållet.

  • Pfizer skriver också att folk äter för mycket mättat fett som höjer kolesterolet: ”As a nation we are all eating too much saturated fat which can raise our cholesterol levels.

Det finns inte mycket bevis på att mättat fett är farligt. Inte heller att ett högt kolesterol är farligt. Mer läsning om den så kallade kolesterolmyten finns på docent Uffe Ravnskov webbplats. Följer man Pfizers rekommendation och undviker mättat fett blir sannolikt resultatet att man istället äter mer frukt, socker och andra kolhydrater. Enligt tvärtom-metoden äter man alltså mycket mättat fett och lite kolhydrater.

Den yrkeskategori som har utsatts allra mest för industrins propaganda är sannolikt landets läkare. Därför är det inte säkert att man får de bästa kostråden från sjukvården. Läkare är ju främst experter på läkemedel och sjukdomar. Och om sjukvården inhämtar sina kostråd från läkemedelsindustrin finns ju risken att överviktiga ges rådet att banta med hjälp av hallonbåtar.

Samtidigt som industrin maximerar vinsterna med sina osunda kostråd står läkare som handfallna och funderar på varför förekomsten av både fysiska och psykiska sjukdomar ökar. Lösningen på problemen blir ofta att skriva ut ännu mer mediciner.

När det gäller tvärtom-metoden fungerar den emellertid inte alltid. Till och med industrin erkänner att saker som omega-3 och motion är hälsosamt, samt att rökning är dåligt, vilket är helt med sanningen överensstämmande. Därför bör tvärtom-metoden användas med måtta. All information som kommer från företagen är nämligen inte propaganda.

Avslutningsvis kan det vara god idé att fundera över följande:

  • Varför rekommenderar Livsmedelsverket samma kost som livsmedels- och läkemedelsindustrin? Och varför tillåts industrins lobbyister sitta med i Livsmedelsverkets s.k. expertgrupper som lägger grunden för myndighetens kostrekommendationer? Gynnar det folkhälsan eller företagens vinster?
  • Gynnar läkemedelsindustrins kolhydratrika och fetsnåla kostråd försäljningen av mediciner eller folkhälsan? Ligger det verkligen i kommersiella företags intresse att tjäna mindre pengar?
  • Varför säger livsmedelsindustrin och Livsmedelsverket att margarin är nyttigare än smör? Lönar det sig kanske bättre att sälja Becel proactiv för 166:-/kg istället för Bregott för 52:-/kg?

Den som fortfarande tvivlar kan läsa boken ”Forskningsfusket! Så blir du lurad av kost- och läkemedelsindustrin” av docent Ralf Sundberg. Då inser man snart att industrins forskning och kostrekommendationer till stora delar bygger på propaganda och desinformation.

 

Läkemedelsverket om omega-3 och ADHD

Läkemedelsverket har tagit fram nya rekommendationer för behandling av ADHD. Så här skriver Läkemedelsverket vad gäller omega-3:

“Omega-3-fettsyror ges ofta till barn med ADHD. Det finns dock endast ett fåtal dubbelblinda placebokontrollerade studier av tillägg av Omega-3-fettsyror vid ADHD och någon positiv effekt på ADHD-symtomkomplexet kan inte anses fastställd. Det finns dock vissa belägg för att Omega-3-fettsyror skulle kunna ha positiv effekt i vissa subgrupper av barn med ADHD och för vissa delsymtom av symtomkomplexet, men fortsatta studier är nödvändiga innan Omega-3 kan rekommenderas … Det finns inga kontrollerade kliniska effektstudier av Omega-3 på vuxna.”

Källa: www.lakemedelsverket.se

Livsmedelsverkets råd angående fiskkonsumtion

I Livsmedelsverkets nya rapport “Fiskkonsumtion” har man gått igenom forskningen kring fiskkonsumtion och risker med miljögifter som dioxiner, PCB och kvicksilver. Livsmedelsverket konstaterar i rapporten att nyttan av att äta fisk överväger riskerna i de allra flesta fall.

Myndigheten genomför en allmän översyn av sina kostråd och rapporten “Fiskkonsumtion” kommer att ligga till grund för de nya råden angående fiskkonsumtion. De råd som finns i dag betonar alltför mycket riskerna för gravida kvinnors fiskkonsumtion, säger nutritionist Wulf Becker på Livsmedelsverket. Foster behöver mycket omega-3 och därför kan gravida kvinnor behöva äta mer fisk än de gör i dag.

En högre konsumtion av fisk skulle dessutom minska dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar, enligt Wulf Becker. Fisk är nyttig mat som innehåller långkedjade omega-3-fettsyror samt jod, selen och vitamin D. Livsmedelsverket anser att vi bör äta fisk två till tre gånger i veckan.

Källa: www.slv.se

Ät fisk tre gånger per vecka

Livsmedelsverket rekommenderar att vi bör äta fisk och skaldjur ca tre gånger i veckan. Enligt en ny undersökning, där Livsmedelsverket har intervjuat 1000 personer om deras matvanor, så visar resultaten att det bara är 10 procent av befolkningen som äter tillräckligt med fisk och skaldjur.

Det syns skillnader i fiskkonsumtionen när man tittar på ålder och utbildning. Generellt så äter yngre personer inte lika mycket fisk som äldre personer, samtidigt som personer med kortare utbildning äter mindre fisk än de som har längre utbildning.

I genomsnitt äter vi fisk endast 1,5 gånger i veckan, men Livsmedelsverket vill att vi ska äta fisk och skaldjur 2–3 gånger per vecka, och det får gärna vara fet fisk. Detta på grund av att fisk är nyttig mat som innehåller vitaminer och mineraler, samt de viktiga omega-3-fettsyrorna som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Källa: www.slv.se

Fiskolja till skolbarn i Storbritannien?

En expertgrupp ska utreda om de brittiska myndigheterna bör ge fiskolja till alla skolbarn skriver tidningen The Independent. Regeringens rådgörande organ för mat (The Food Standards Agency) håller just nu på med denna utredning för att ta reda på vilken effekt omega-3 har på barns koncentration och beteende. Det finns nämligen en betydande risk för att de inte får i sig tillräckligt med omega-3-fettsyror eftersom att barn sällan eller aldrig äter fet fisk som lax och sardiner. Enligt en ny rapport så har konsumtionen av fettsyror minskat med så mycket som 80 procent under det senaste seklet.

Fettsyrorna EPA och DHA är viktiga för hjärnans utveckling och det finns forskning som visar att barn lättare kan koncentrera sig i klassrummet om de får ett tillskott med dessa två fettsyror. I artikeln nämns studien i Durham (läs mer om Durhamstudien) som visat på markanta förbättringar i elevernas koncentration och läsförmåga, samt en undersökning i Bradford med liknande positiva resultat.

Läkemedelsverkets nya riktlinjer

Läkemedelsverket rekommenderar inte omega-3 för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom hos friska individer i sina nya riktlinjer. Beslutet grundas på en ny undersökning som publicerades i British Journal of Medicine (Hooper et al.) [1]. Läkemedelsverket skriver att “en stor metaanalys har inte givit hållpunkter för att behandling med omega-3-fettsyror minskar sjuklighet och dödlighet i hjärt-kärlsjukdom eller stroke vid primär prevention”. Primär prevention är förebyggande åtgärder som riktas mot friska personer.

Många experter som forskar inom ämnesområdet har dock kritiserat rapporten och författaren själv skriver efter kritiken i en kommentar att “vi har inte rapporterat att ‘långkedjade omega-3 inte ger något skydd mot hjärtsjukdom‘, att ‘omega-3 inte har någon effekt på total dödlighet, kombinerade hjärt-kärlproblem eller cancer‘ eller att omega-3-fetter ‘inte gör någon nytta’, det är inte vad vi fann, eller vad vi rapporterade (trots att vi blivit felaktigt citerade i stora delar av pressen)”.

Cardinova som är en tillverkare av fiskolja kommenterar rapporten på sin webbplats och nämner att det var när en studie med patienter som hade angina pectoris (bröstsmärtor) togs med i metaanalysen och som ändrade resultaten, från mycket positiva till mindre positiva. Dessutom har tidigare studier visat att instabil fiskolja (se test av fiskoljors stabilitet) gör att fett i kroppens celler härsknar, vilket kan ge upphov till negativa hälsoeffekter för dessa patienter. Det finns dessutom två andra stora studier som nyligen presenterats där omega-3 har visat på mycket positiva effekter.

1) Risks and benefits of omega 3 fats for mortality, cardiovascular disease, and cancer: systematic review (BMJ 2006;332:752-760).