Omega-3 Nyheter

Läkemedelsverket har tagit fram nya rekommendationer för behandling av ADHD. Så här skriver Läkemedelsverket vad gäller omega-3:

“Omega-3-fettsyror ges ofta till barn med ADHD. Det finns dock endast ett fåtal dubbelblinda placebokontrollerade studier av tillägg av Omega-3-fettsyror vid ADHD och någon positiv effekt på ADHD-symtomkomplexet kan inte anses fastställd. Det finns dock vissa belägg för att Omega-3-fettsyror skulle kunna ha positiv effekt i vissa subgrupper av barn med ADHD och för vissa delsymtom av symtomkomplexet, men fortsatta studier är nödvändiga innan Omega-3 kan rekommenderas … Det finns inga kontrollerade kliniska effektstudier av Omega-3 på vuxna.”

Källa: Läkemedelsverket

Vid Linköpings universitet har forskare följt 145 gravida kvinnor som hade allergier och astma i familjen. Hälften av kvinnorna fick kapslar med fiskolja från den 25:e graviditetsveckan till och med den tredje amningsmånaden. Den andra hälften av deltagarna fick placebo.

Bland kvinnornas barn var allergiska reaktioner på ägg högre i placebogruppen vid ett års ålder. Detta jämfört med de som fått fiskolja. Allergiska reaktioner mot ägg bland barn är en bra indikation på risken att senare i livet utveckla olika allergier.

Forskarna kunde konstatera att halten prostaglandin E2 i blodet var lägre bland de kvinnor som fått fiskolja. Prostaglandin E2 är en substans som kan leda till allergiska immunreaktioner och därför kan ett intag av omega-3-fettsyror minska risken för dessa allergier.

Källa: www.liu.se

Barn som har släktningar med diabetes typ 1, eller som har anlag för diabetes, kan minska risken att drabbas av sjukdomen genom att äta omega-3. Detta enligt forskare på University of Colorado som publicerar en ny studie i Journal of the American Medical Association.

Under åren 1994-2006 testades 1.770 barn som ansågs befinna sig i en högriskgrupp för att utveckla diabetes. Forskarna kontrollerade årligen förekomsten ö-cells-antikroppar bland barnen.

Ö-cells-antikroppar anses vara en god indikator för att bedöma risken för att drabbas diabetes. Dessa kan ge upphov till diabetes genom att antikropparna attackerar och dödar de insulinproducerade cellerna. Ö-cells-antikroppar hittades hos 58 barn.

För att kontrollera om intaget av omega-3 hade något samband med förekomsten av ö-cells-antikroppar, samlade man in information om barnens matvanor via frågeformulär. Bland de barn som hade angett att de åt mycket kort- och långkedjade omega-3-fettsyror var sannolikheten att man fann ö-cells-antikroppar 55 procent lägre.

För att få fram ännu säkrare resultat testade forskarna dessutom förekomsten av omega-3 i cellmembranen på 244 av barnen. Bland de som hade omega-3 i cellmembranen var sannolikheten att de skulle ha ö-cells-antikroppar 37 procent lägre.

En forskare vid University of New Hamshire skriver i en artikel att både amning och omega-3 kan hjälpa vid förlossningsdepression. Artikeln publicerades i International Breastfeeding Journal i maj.

Det har tidigare konstaterats att det finns ett samband mellan depression och inflammation. Depression i samband med förlossning drabbar 10-20 % av kvinnorna. En av anledningarna är att nivåerna av inflammatoriska cytokiner ökar markant i slutet av graviditeten.

Andra saker som kan höja nivåerna av cytokiner är stress, vilket kan orsakas av smärta och sömnstörningar. Amning är avslappnande både för modern och för barnet och kan minska stressnivåerna. Därför kan amning minska risken att drabbas av förlossningsdepression.

Dessutom är de långkedjade omega-3-fettsyrorna EPA och DHA inflammationshämmande. Dessa kan därför också minska risken för förlossningsdepression. Andra saker kan motverka depression är motion, kognitiv terapi och antidepressiva medel.

En rapport från King’s College London, som under april publiceras i Journal of Nutrition, visar att små mängder omega-3 som utvinns ur alger sänker blodtrycket.

Deltagarna i studien fick ett kosttillskott innehållandes fettsyran DHA (dokosahexaensyra) som utvunnits ur alger. Blodtrycket mättes först innan studien påbörjades, och sedan igen efter tre månader. Studien var dubbelblind där varken deltagarna eller forskarna visste vem som fick DHA eller placebo.

Behandlingen pågick under tre månader, följd av en paus på fyra månader, och därefter ytterligare en behandling under tre månader. Därmed fick alla deltagare både verksamma kaplar och placebo.

Ett tillskott med 0,7 gram DHA sänkte det diastoliska blodtrycket med 3 mmHg (millimeter kvicksilver). Forskarna skriver också att tidigare studier har visat att det vanligtvis behövs minst 2-3 gram fiskolja för att sänka blodtrycket. Fiskolja innehåller normalt en större mängd EPA än DHA.

Bechterews sjukdom kallas också ankyloserande spondylit och det är en smärtsam inflammationssjukdom som drabbar ländrygg och höfter. Nu finns det bevis som tyder på att en hög dos marina omega-3-fettsyror skulle kunna lindra symtomen.

Vid Gällivare sjukhus har forskare genomfört en studie med patienter som lider av denna sjukdom som publicerades i “Scandinavian Journal of Reumatology”. Det var en mycket liten studie med bara 24 patienter som deltog och de var alla från Gällivareområdet. Dessa följdes i 21 veckor av forskarna, men endast 18 patienter fullföljde studien till slutet.

Bland de boende i området kring Gällivare är det 17 % som har anlag för Bechterews sjukdom, men det är bara 0,5 % som utvecklar den. Inuiterna har också ofta anlag för att utveckla Bechterews sjukdom, men bland dem är det mycket få som drabbas av sjukdomen. Detta kan bero på att de konsumerar en stor mängd fiskprodukter som innehåller mycket inflammationshämmande omega-3-fettsyror.

Deltagarna i studien delades in i två grupper, varav den ena fick en hög dos fiskolja (4,55 g/dag) och hälften fick en lite mindre dos (1,95 g/dag). Resultaten för gruppen som fick en hög dos omega-3 var mycket positiva och de rapportade en förbättring i sina symtom, men bland patienterna i den andra gruppen fann man inga förbättringar.

Studiens svagheter är att det var mycket få deltagare och att det inte fanns någon grupp som fick placebo.

Forskare vid Karolinska Institutet har funnit att omega-3 kan lindra symtomen vid begynnande Alzheimer. Vid mer långtgången och allvarlig Alzheimer däremot såg forskarna ingen effekt. Resultaten publiceras i månadens nummer av Archives of Neurology.

Fettsyrorna EPA och DHA tillhör familjen omega-3 och dessa finns i fisk och skaldjur. I den här studien [1] fick 89 patienter med Alzheimer ett tillskott innehållandes 0,6 gram EPA och 1,7 gram DHA under sex månader.

En kontrollgrupp bestående av 85 patienter fick kapslar med placebo, men under de nästföljande sex månaderna fick även denna grupp aktiva kaplar med omega-3. Patienterna genomgick tester för att kontrollera deras kognitiva förmåga.

Forskarna fann ingen skillnad mellan de två grupperna efter sex månader, med undantag för en undergrupp bestående 32 patienter med mycket lindrig Alzheimer. Dessa rapporterades uppleva en mindre försämring av den kognitiva förmågan jämfört med kontrollgruppen. Samma effekt hade ett tillskott av omega-3 på kontrollgruppen när dessa patienter också fick aktiva kapslar under det sista halvåret.

Här kan du läsa mer om Alzheimer och andra sjukdomar.

Forskare vid Karolinska institutet konstaterar att kvinnor som äter fet fisk minskar risken för att drabbas av njurcancer. Det var 61 433 svenska kvinnor i åldern 40-76 som fick fylla i ett frågeformulär om sina matvanor. Studien publiceras idag i The Journal of the American Medical Association.

Information om kvinnornas matvanor inhämtades under åren 1987-1990 och ytterligare en gång 1997 i samband med mammografiundersökning. Forskarna har sedan kontrollerat svaren i enkäten mot cancerregistret.

De kvinnor som som angivit att de åt fet fisk (sardin, makrill, lax och sill) minst en gång per vecka under perioden 1987-2004 hade 74 % minskad risk att drabbas av njurcancer. Anledning kan vara att fet fisk innehåller mycket mer omega-3 och vitamin D jämfört med mager fisk. I studien räknas torsk och tonfisk som mager fisk.

Alicja Wolk et al. Long-term Fatty Fish Consumption and Renal Cell Carcinoma Incidence in Women. JAMA 2006;296:1371-1376.

Forskare vid University of California, Los Angeles (UCLA) har i en ny studie funnit att fiskfettsyrorna DHA och EPA kan minska tillväxten av tumörer vid prostatacancer och ge lägre PSA-värden.

Undersökningen som i augusti publicerades i Clinical Cancer Research var en djurstudie. En grupp möss fick en diet som bestod av 20 procent fett där innehållet av omega-3 och omega-6 var lika stort, d.v.s. 1:1. Den andra gruppen fick en liknande diet, men där fettet till största delen bestod av omega-6 så att den var mer lik en typisk västerländsk diet.

Bland de möss som fått den hälsosammare fettsammansättningen med mycket omega-3 så minskade tillväxten av cancertumörer med 22 procent, och PSA var 77 procent lägre jämfört med den andra gruppen. Dessutom var nivåerna av en proinflammatorisk prostagladin (PGE-2) 83 procent lägre i tumörerna.

Forskarna tror att resultatet beror på det höga innehållet EPA och DHA i dieten samt det begränsade intaget av arakidonsyra, vilket är en omega-6-fettsyra. Dessa fettsyror tävlar nämligen om att omvandlas till prostaglandiner (eikosanoider) som då antingen blir proinflammatoriska som ökar tillväxten av tumörerna, eller antiinflammatoriska vilket minskar tillväxten.

Dauchy och Sauer har gjort liknande studier tidigare på råttor. Läs mer på Hälsa och sjukdomar.

Att de långkedjade omega-3-fettsyrorna har goda effekter på hälsan är något som har har konstaterats i flertalet vetenskapliga rapporter under de senaste åren. De viktiga fiskfettsyrorna DHA och EPA kan dessutom skydda ögonen mot åldersförändringar i gula fläcken, detta enligt två nya studier som publicerats i Archives of Ophthalmology - en medicinsk tidskrift om ögonsjukdomar.

Åldersförändringar i gula fläcken kallas också åldersrelaterad makuladegeneration och det är en ögonsjukdom som drabbar många äldre.

Studie från USA (Seddon, 2006)

I en amerikansk tvillingstudie [1] deltog 681 män med en medelålder på runt 75 år. Data samlades in via frågeformulär där de fick besvara frågor om livsstil, det ingick bland annat frågor om rökning, fysisk aktivitet och matvanor. En tredjedel av männen (222 st) hade måttlig till allvarlig åldersrelaterad makuladegeneration medan medan resterande två tredjedelar (459 st) hade begynnande symtom eller inga symtom alls.

Bland de som åt fisk minst två gånger i veckan var förekomsten av sjukdomen 45 % lägre jämfört med de som åt fisk mindre än en gång i veckan. Även som kosttillskott hade omega-3 en positiv effekt. Forskarna noterar dessutom att risken att drabbas av åldersrelaterad makuladegeneration var lägst bland de som åt mycket omega-3 samtidigt som de fick i sig begränsade mängder omega-6, d.v.s. att kvoten omega-3/omega-6 var hög. Den bör enligt forskarna ligga på 1:3 eller 1:4.

En sak som däremot ökade risken för att drabbas av denna ögonsjukdom var rökning. Risken för rökare var 1,9 gånger så stor jämfört med ickerökare. Motsvarande siffra för personer som rökt tidigare men slutat var nästan lika hög (1,7).

Studie från Australien (Chua, 2006)

Den här studien [2] gjordes i Australien där 2900 personer deltog och medelåldern låg på runt 65 år. Deltagarna fick också i denna studie fylla i ett frågeformulär om matvanor m.m. Fem år senare genomfördes dessutom en ögonundersökning för att utröna vilka som utvecklat sjukdomen.

Konsumtion av fisk minst en gång per vecka visade på 40 % lägre risk att utveckla åldersrelaterad makuladegeneration jämfört med de som aldrig eller mycket sällan åt fisk (mindre än en gång per månad).

I de här två studierna undersöktes inte vilken typ av fisk som deltagarna åt, men för att få i sig mycket omega-3 så bör man äta fet fisk som lax, makrill, sardin och sill. Man bör också tänka på att fisk som odlas inte alltid innehåller de nyttiga fiskfettsyrorna om de inte ingår i fodret. Läs mer om vilka livsmedel som innehåller omega-3 och andra sjukdomar som kan bero på brist på omega-3.

1) Seddon, J. Archives of Ophthalmology, juli 2006; Vol. 124: pp. 995-1001.
2) Chua, B. Archives of Ophthalmology, juli 2006; Vol. 124: pp. 981-986.